De där med döva..
När man tänker så hör man ju sin egen röst i huvet så att säga. Men.. om man föds döv, då vet man ju inte hur orden låter..
Tänker dom på teckenspråk? Eller tänker dom som man skriver? Dom kan väl inte höra orden i huvet, för dom vet ju inte hur orden låter.. Fast om dom kan skriva, borde dom ju kunna "höra" det när dom läser.. Men hur vet dom hur de låter när dom läser.. ja alltså ni fattar problematiken i mitt huvud.. de går inte runt... Att ens lära sig läsa när man inte kan höra borde ju nästan vara omöjligt..? Hjälp!
Hahahaha, det där har jag oxå tänkt på!
inte lika invecklat som du dock...men hmmm..det tål att tänkas på...
Du har inte tänkt tanken att bli filosofilärare? Kan tänka mig att du skulle passa som det. =)
Jag tror dom tänker i bilder istället men det jag verkligen skulle vilja veta är såna där "semidöva". Såna som kan nästan prata (tänk My name is Earl) där advokadon(!) är en sån person..
När hon tänker låter det sådär som när hon talar i stil med "MHhmmmmhe-ll-umph-oo!"? Jag menar hur upphetsande är det tänka på sex då? Eller dina favoriträtt måste ju låta så äcklig att du aldrig äter och det är därför hon är så smal och andra döva? Dom blir helt enkelt äcklade av sina egna ord om maten?
(Nej, jag menar inget illa mot döva utan är också bara intresserad)
Fast hör man verkligen sin röst? Inte jag...det är bara orden som finns där...utan att höras.
Fasen Åsa, håller du på att bli nipprig? Vilka konstiga funderingar du har!!!
Jag hör min egen röst när jag tänker!
Nu skall jag vara super seriös, vi har inte alltid tänkt i ord, eller förstått de symboler som bokstäver innebär. Någon gång (efter födelsen) börjar man kategorisera tingen runt omkring en, man får, iom detta, ett samspel med sin omgivning. Om Sakerna som byter blöjor på en, ger en mat, och värme, känns bara härliga, hela tiden tycks vilja väcka ens uppmärksamhet med ljud som man till sist kan ljuda själv "Mamma, Pappa" har man hittat ett sätt som väcker glädje hos Sakerna, de vill vara med en ännu mer, och man tjänar på det, man kommunicerar, man vill kommunicera än mer.
Jag tror att vi namnger vår omgivning för att kunna leva i den, annars blir allt en stor Kaos bestående av en massa-massa ting/känslor, vi skulle bli sinnessjuka, och inte kunna göra någonting, för vad är annars en buss, en hund, en hamburgare osv?
Vi lär oss under en massa år, hela tiden i samspel med vår omgivning, en döv person kan i bästa fall, ha detta samspel med sin omgivning, om hennes/hans föräldrar är döva, då jollrar de med barnet med teckenspråk, barnet blir teckenspråkig i sina tankar, men om barnet har hörande föräldrar? Prova som att kommunicera med Novis på kinesiska ( vilket ni skulle behöva lära er på nolltid)Ni skulle inte heller kunna prata med varandra på svenska utan på kinesiska, Inte så lätt eller hur? tror ni att ni skulle kunna förmedla allt till henne?
Troligen inte, och det är väl så för de flesta hörande föräldrar som behöver lära sig teckenspråk, för att kunna kommunicera med sitt döva barn.
Så till svaret, vissa döva barn tänker på teckenspråk, vissa tänker kanske som Avokadon, det beror på vilket gehör de har mött , när de har kommunicerat med sin omgivning.
Nu skall jag vara super seriös, vi har inte alltid tänkt i ord, eller förstått de symboler som bokstäver innebär. Någon gång (efter födelsen) börjar man kategorisera tingen runt omkring en, man får, iom detta, ett samspel med sin omgivning. Om Sakerna som byter blöjor på en, ger en mat, och värme, känns bara härliga, hela tiden tycks vilja väcka ens uppmärksamhet med ljud som man till sist kan ljuda själv "Mamma, Pappa" har man hittat ett sätt som väcker glädje hos Sakerna, de vill vara med en ännu mer, och man tjänar på det, man kommunicerar, man vill kommunicera än mer.
Jag tror att vi namnger vår omgivning för att kunna leva i den, annars blir allt en stor Kaos bestående av en massa-massa ting/känslor, vi skulle bli sinnessjuka, och inte kunna göra någonting, för vad är annars en buss, en hund, en hamburgare osv?
Vi lär oss under en massa år, hela tiden i samspel med vår omgivning, en döv person kan i bästa fall, ha detta samspel med sin omgivning, om hennes/hans föräldrar är döva, då jollrar de med barnet med teckenspråk, barnet blir teckenspråkig i sina tankar, men om barnet har hörande föräldrar? Prova som att kommunicera med Novis på kinesiska ( vilket ni skulle behöva lära er på nolltid)Ni skulle inte heller kunna prata med varandra på svenska utan på kinesiska, Inte så lätt eller hur? tror ni att ni skulle kunna förmedla allt till henne?
Troligen inte, och det är väl så för de flesta hörande föräldrar som behöver lära sig teckenspråk, för att kunna kommunicera med sitt döva barn.
Så till svaret, vissa döva barn tänker på teckenspråk, vissa tänker kanske som Avokadon, det beror på vilket gehör de har mött , när de har kommunicerat med sin omgivning.
Avokadon, eller advokaten? Hi-hi de tycks iaf haft svårt med gehöret från omgivningen, som jag hade med Ausas sida, därav de två inläggen :-p
så larry du menar att de inte finns några tjocka döva :P hihi! men du, om hon tänker som hon pratar då.. hur vet hon hur hon pratar för de hör hon ju inte! o då kan man ju inte direkt fråga.. tänker du sådär som du pratar, för de kan ju inte hon veta!
och sen, hur lär dom sig läsa? alltså.. om jag sitter o läser tyst märker ju ingen att jag läser fel o kan rätta mig.. o..oo...ooork..aaan, orkan. nej de står orkar inte orkan. nej nu blev jag snurrig
Ja...det är ju det jag har försökt säga flera gånger nu...:D
Såklart finns det några tjocka döva men det är fasiken inte många ändå - jag hänvisar till My name is Earl-Advokadon samt dom döva som bor på våran gård.
Blåser det så ramlar dom ju!
Jag menar, jag har bra hörsel och är tjockis och det är för att allt låter så gott i mitt huvud att jag äter allt.
;)
Aaah...så det är därför jag lägger ut på bredden...Thank you Sebbe...leve hörande tjockisar...hipp hipp...;)
